FINNQUEER 15.5.2002

Kulturell och social kategorisering av 'de homosexuella'

Jan Löfström

Docent, PhD Jan Löfström har publicerat flera historiska studier på temat homosexualitet i det finska samhället och den finska kulturen. Hans doktorsavhandling vid Essex Universitet i England hette "The social construction of homosexuality in Finnish society, from the late nineteenth century to the 1950's" (1994). Han har redigerat boken "Scandinavian homosexualities: Essays on gay and lesbian studies" som publicerades av Haworth Press (1998). Den bifogade artikeln har kommit ut i tidskriften Historisk Tidskrift No 4 år 1998, utgiven av Svenska Historiska Föreningen.

* * *

Social kategorisering torde vara ett användbart begrepp för social-historiska analyser da man vill fästa uppmärksamhet vid det faktum att skapandet av kategorier som t ex sinnesvaga, ensamförsörjare, svarta o s v är en samhällelig process och att det därvid oftast är fråga om makt och maktrelationer (eller makt/kunskaprelationer såsom Michel Foucault påpekat) mellan dem som deltar i kategoriseringsprocessen.

Enligt min mening vore det dock viktigt att betona att kategoriseringen (skapandet av kategorier såsom de ovannämnda) ej endast är maktutövande utan också meningsskapande aktivitet. Att skapa kategorier är att bygga kultur.

Kategorisering är något som sker kontinuerligt. Det är inget dystert i sig själv utan det är en väsentlig del av människans vardagliga liv
Kategorisering är något som sker kontinuerligt. Det är inget dystert i sig själv utan det är en väsentlig del av människans vardagliga liv som en kulturvarelse att i och genom kategorisering (om)organisera sin värld och ta den i besittning symboliskt, något som jag föreslår att man, kallar kulturell kategorisering. Här är makten inte den enda, ej heller alltid den viktigaste analytiska dimensionen. Jag anser alltså att det ofta vore mera dynamiskt och mera originellt att tala om social och kulturell kategorisering snarare an blott social kategorisering.

Social kategori - kulturell kategori

Jag vill först förklara hur jag här uppfattar en social och en kulturell kategori. Jag antar att en social kategori kan definieras mera omfattande som en enhet eller en grupp av människor vilken föreställs (eller kan föreställas) verka som ett objekt och ett subjekt av sociala relationer och sociala praxiser.2 Med detta ('kan föreställas') menar jag ej endast forskarnas analytiska uppfattning om en social konstellation som de observerar som utanförstående (etisistiskt perspektiv), utan först och främst vardagliga (ofta halvt omedvetna och icke-reflexiva) uppfattningar och aktioner i själva den sociala situationen (emisistiskt perspektiv). Jag vill betona att vara föreställningar om någon viss social kategori sannerligen inte är särskilt väl artikulerade; de tar sig oftast uttryck i det praktiska utan någon djupare begreppslig bearbetning. Social praxis såsom jag ser den i detta sammanhang innefattar ej endast administrativa, officiella, välplanerade ätgärder, utan också vardagliga handlingar, t ex smek, blickar, väld, skvaller, barbesök, sätt att klä sig eller kommentera på media, röra pä sig ute i staden o s v. Uppfattat pä detta sätt är det klart att det finns ett enormt antal sociala kategorier i samhället; de är en konstitutiv del av samhällets sociala struktur. Några exempel pä sociala kategorier är stockholmsbor, judar, jordbrukare, historiker, incestuttövare, aktieägare ... och homosexuella, mitt främsta forskningstema.

I de historisk-antropologisk-sociologiska studierna av kön och sexualitet som gjorts under de senaste tjugo åren har homosexuella ofta uppfattats som en social kategori i denna betydelse. De är ett objekt för social praxis som bl a har innefattat juridiska ätgärder, medicinska och polisiära interventioner o s v. Det torde vara klart att det har varit ganska godtyckligt vilka individer som har stämplats och ätgärdats som homosexuella. Men poängen är, att sociala praxiser som t ex kontroll, förföljelse, stöd och beundran har riktats mot någon som uppfattats som 'de homosexuella', en viss enhet som har ansetts vara definierbar även om detta inte alltid blir artikulerat i aktörens (t ex en anti-homosexuell våldutövares) reflexioner. När det gäller 'de homosexuella' som ett subjekt av sociala relationer och social praxis, är det värt att betonas att 'de homosexuella' visserligen är en imagined community i samma mening som nationerna är det, enligt Benedict Anderson.3.

Såsom Anderson har påpekat, är en sådan gemenskap dock inte blott en illusion utan en social realitet för en del människor, eller en reell abstraktion, vilket sociologen Henning Bech har hävdat med hänvisning till 'homosexuell' i det moderna samhället.4 De homosexuella har upplevts som ett subjekt. I synnerhet pä 1900-talet har homoerotiska känslor och homosexuellt begär haft en ytterst stor symbolisk betydelse i det kulturella systemet. Att uppleva homoerotiska känslor har följaktligen bidragit till och skapat en känsla av samhörighet och gemenskap bland en del människor. Den har känslan och självuppfattningen av subjektivitet har tagit sig uttryck i social praxis som t ex under de senaste åren initiativen till hiv-patienternas värd tagna av gay-män och lesbiska kvinnor, eller också i sociala praxiser pä gay-barer, pä gator, i parker, i gay- och lesbian- frihetsrörelserna, i partnerskapsförhållandenas vardag o s v. Den sociala kategorin 'de homosexuella' utformas i en social process i och genom sociala interaktioner. Men detta är endast en del av historien. 'De homosexuella' är också en kulturell kategori.

Jag antar att en kulturell kategori är något där meningar kan 'hängas upp'; den är något som kan användas i symboliska (verbala och visuella) operationer eftersom den har blivit laddad med meningar. 'De homosexuella' är en del av samhällets sociala struktur, såsom vi föreställer oss och upplever den, men de är även något som existerar i världen av kulturella symboler. Den kulturella kategorin 'de homosexuella' existerar i språket och i ikonografin: i vitsar, smädelser och berättelser, i filmer, i karikatyrbilder, i fotografier i mäns magasin, i koder av en viss klädsel o s v. Den kulturella kategorin 'de homosexuella' är en figur i den kulturellt specifika repertoar av symboler, som står oss till förfogande när vi vill anföra åsikter om och tolkningar av livet och omvärlden. Man kan t o m hävda att 'de homosexuella' som en kulturell kategori har varit en förtätningsplats av meningar i det symboliska fältet: de har ofta framträtt i symboliska manövrar som berör t ex ära, skam, manlighet, kvinnlighet, natur, synd, friskhet, frihet, ansvar och kärlek. Det torde vara klart att de kategorier som ovan nämnts som exempel pä sociala kategorier (judar, historiker o s v) också är kulturella kategorier; de har förknippats med meningar och fyllts med symboliska innehåll. Man kan diskutera homosexuella som en social eller som en kulturell kategori, beroende på om man vill mera betona frågan om maktutövning och maktrelationer eller frågan om meningsskapande och kulturbyggande.

Hur kan skiljandet mellan en social och en kulturell kategori och social och kulturell kategorisering vara till hjälp t ex da man historiskt analyserar de processer vilkas resultat är 'de homosexuella' i det finländska samhället och i den finländska kulturen?

'De homosexuella' och vardagligt tänkande: Finland på 1900-talet

Fysisk (kroppslig och rumslig) och emotionell intimitet eller närhet mellan personer av samma kön är sociala och psykologiska fenomen i sig själv, men frän historikerns och antropologens synvinkel är det intressant att se hur de har tolkats och definierats. När vi studerar finländsk folklore och folkminnesmaterial kan vi se att det finns några - ytterst fä men i varje fall några - anteckningar som visar att människorna i agrarsamhället nog märkte om någon brukade 'löpa efter' och visa större intimt intresse för människor av samma kön. Det var inte likgiltigt vem man hade sexuellt begär till. En sådan person uppfattades som något speciellt och detta tog sig ofta uttryck i social praxis (skratt, viljan att undvika personen, uttryck av häpnad o s v). En sådan person kunde också bli en spelbricka i symboliska operationer, mest sannolikt sådana som rörde sig om begrepp som manlighet, kvinnlighet, kristlighet, rationalitet, ansvar, traditionsbundenhet o s v. Man kan alltså hävda att det i agrarsamhället och i agrarkulturen, i det vardagliga tänkandets symboliska operationer och i de vardagliga social praxis och relationerna, fanns något av en social och en kulturell kategori som vi här kortfattat (och anakronistiskt) kunde kalla homosexuell. Homosexuellt begär (eller förmodanden att det gällt ett sådant begär) kunde vara en orsak för att en person uppfattades och upplevdes som en bärare av vissa symboliska meningar eller som ett subjekt/objekt av vissa sociala relationer. Dock är det klart att, jämfört med den nutida kulturen, både styrkan och räckvidden av dessa symboliska meningar och sociala praxiser uppenbarligen var rätt liten. Som en social och en

Som en social och en kulturell kategori var 'homosexuell' ett marginellt fenomen i det vardagliga livet.
kulturell kategori var 'homosexuell' ett marginellt fenomen i det vardagliga livet. Så vitt jag kan se var orsaken att de frågor som människorna upplevde som mest meningsfulla för tolkningen av sin vardagsvärld och som mest aktuella i sina vardagliga sociala förbindelser sammankopplades med ytterst fä och knappa förbindelser till 'homosexualitet'.5 Detta kulturella arv (kulturella modeller) är något man måste ta hänsyn till när man ser pä de lärda diskursernas roll i uppkomsten av kategorin 'de homosexuella'.

Pä 1900-talet - egentligen fr.o.m. 1940-talet - började homosexualitet framträda både pä de symboliska operationernas fält (i begreppsligt bearbetande genom humor, skvaller, skällsord men också som ett tema i litteratur) och i sociala förhållanden och i social praxis (sammankomst av man i urban miljö, försök att etablera en egen 'förening', väld och utpressning o s v).6 Utan tvivel hade de lärda diskurserna av professionella och experter såsom läkare, jurister, uppfostrare också någon betydelse, även om exempel pä en lärd diskussion kring homosexualitet i Finland är ytterst fä vid sekelskiftet och under första hälften av 1900-talet. Att homosexualitet som ett tema fick uppmärksamhet i samhällsdiskussionen mera fr.o.m. 1940-talet kan visserligen delvis tolkas med hänvisning till t ex den medicinska professionens frammarsch och de första stegen av välfärdsstatlig social- och hälsopolitik. Därvid kan man säkert föreslå tolkningar som utnyttjar Michel Foucaults ide om biomakt och skapande av kategorier ('kunskap') som en manifestation av maktrelationer.7 Men jag anser att det är mera spännande att se pä det som sker i människornas vardagliga tänkande.

Det viktiga är att vissa frågor (t e x frågan om manlighet och kvinnlighet och deras gränser och ontologiska egenskaper) kommer upp och blir aktuella och meningsfulla pä ett nytt sätt i människornas mentala mönster att göra världen förståelig (to make sense of their world). När näringsstrukturen och de sociala enheternas mönster förändras innebär det också förändringar pä mikronivå (inom familjer, i vardagliga rutiner o s v) där människorna försöker tolka och legitimera sin egen position. I detta specifika historiska sammanhang blev nu (också) homosexualitet som ett tema mobiliserat för de symboliska operationer och social praxis genom vilka man strävade efter att orientera sig i samhället. Homosexualitet blir alltså problematiserat mera an tidigare, och detta är ej endast en fråga om makt (uppkomst av en ny repressiv kategori och motstånd o s v) utan också en fråga om kulturbyggande, om människornas strävan att förstå sitt omvärld rätt och komma fram med begrepp och praxiser som de tror kunde kommunicera sanningen. Det som de lärda och experterna gör är inte ointressant men deras propositioner när aldrig någonstans om det inte finns en klangbotten för dem i vardagskulturen och dess symbolvärld.8

Visserligen är det bra att studera social kategorisering och peka ut de (undanskymda) maktdimensioner som har förenats med uppkomsten av den moderna välfärdsstaten och dess olika ideologiska apparater. Jag anser dock att en analys av välfärdsstaten som utgår endast frän ett maktperspektiv (kategorisering som en social process) riskerar att bli rätt dyster, en tolkning där allt är blott spel av den listiga makten. Uppkomsten av välfärdsstaten och dess 'kontrollpolitik' har väl haft också den dimensionen att de engagerade aktörerna har haft vissa kulturella modeller och mentala kartor enligt vilka de har tolkat världen med syfte att tolkningen skulle komma sä nära sanningen som möjligt och att världen skulle bli sä förståelig som möjligt. När det gäller tex. komparativ forskning om välfärdsstaten skulle det sannerligen vara mycket viktigt, tycker jag, att analysera ej endast de socioekonomiska och politiska variablerna (såsom Gösta Esping-Andersen och andra i sina banbrytande studier gjort) utan också frågan om de mentala och kulturella mönster (eller 'mentaliteter') som möjligen ligger t ex bakom skillnaderna mellan de moderna nordiska välfärdsstatsregimerna.9

Mera allmänt ville jag också föreslå, när det gäller att studera olika processer av (social och kulturell) kategorisering i det moderna samhället, en mera spännande och nyttig komplettering av Michel Foucault med Antonio Gramscis idéer.

Antonio Gramsci

Mänga forskare har analyserat förhållandet mellan kultur och samhälle, det kulturella och det sociala, med utgångspunkt i att den socioekonomiska och den kulturella sfären har något av en egen logik: " Kultur produceras inom givna samhällssystem och materiella erfarenheter, men kulturbygget rymmer i sig en potentiell sprängkraft, möjligheter till överskridande av etablerade ramar och handlingsmallar".10 Den har problematiken mellan det sociala och det kulturella har särskilt intresserat den brittiska Birmingham-skolan av kulturforskning (Stuart Hall o s v), och figuren som ofta har lurat i bakgrunden är precis Antonio Gramsci.

Gramsci betonade ofta att kulturen och vad som sker pä det kulturella fältet inte borde reduceras till de socioekonomiska (produktions- och) maktförhållandena pä något enkelt och rakt sätt. Det rasar en kamp om ekonomiska resurser i samhället och makten över dem, men där finns också en kamp om kulturella resurser och produktion och distribuering av tolkningar om världen och samhället. Antagligen har de som härskar över de ekonomiska-materiella resurserna också ett större inflytande över produktionen av tolkningar och meningar, men Gramsci poängterade att människor också har common-sense kunskap som baserar sig pä deras vardagliga erfarenheter, pä deras kroppsliga kunskap om samhället, kunde man säga. Har är det fråga om det som antropologiskt kan definieras som mentalitet. Tolkningarna av detta (förkroppsligade) vardagsliv har sin egen logik och dynamik (också en viss inertia), och det som sker pä detta fält (d v s meningsskapande) är inte någon entydig eller enkel återspegling av de samhälleliga maktförhållandena.

I sin analys av klassamhället och makten fäste Gramsci avseende vid staten men också vid civilsamhället, alltså vid olika organisationer, rörelser, nätverk o s v. Staten och statens trogna experttjänare är viktiga aktörer, men när det gäller kampen över den makt som innebär kampen över kategoriseringarna är det också viktigt att studera civilsamhället. Gramsci är ju känd som en teoretiker av hegemoni, och det är hegemonin som tar sig uttryck pä olika fält i kulturen och i civilsamhället. Hegemonin är en situation som kräver ständig kamp om man vill upprätthälla den. Följaktligen pågår det också en kamp i samhället om (hegemoniska) kategoriseringar (d v s en kamp om att vinna människornas medgivande att godkänna vissa kategoriseringar). Sociala och kulturella kategorier är inte stabila utan inrymmer en labilitet som innebär att kategorier kan omstruktureras och att deras kulturella meningar och sociala skepnader kan börja figurera i maktkampen pä ett oförutsett sätt. Min poäng är det att denna omstrukturering är en kontinuerlig process och att därvid det intressantaste kanske ej är de lärda (officiella, administrativa) propositionerna utan den vardagliga kategoriseringen som har karaktären av ett slags 'självklar kunskap', oftast icke-reflexivt, och därför är svär att se och höra även om den är en central beståndsdel av människornas kulturella repertoar.

Summary: The Cultural and Social Categorization of "Homosexuals"

Social categorization is a useful concept for a socio-historical analysis aimed at showing how the construction of categories such as "men-tally deficient", "talented", or "criminal" is a societal process where issues of power and power relations are inherently present, as Michel Foucault has indicated. However, it is worth keeping in mind that the processes of categorization are not only instances of exerting productive power, but also of creating meanings. Categorization in itself is not sinister but rather an inescapable part of the everyday life of human beings as makers of their own culture. Thus, it would be useful to speak of cultural and social categorization instead of mere social categorization. People attempt to make their world understandable by way of categorization - mental appropriation that employs culturally specific symbols - a process in which power is not the only, and perhaps not even the most pertinent, analytical concept.

In the present study, this proposition is followed by a brief discussion of the emergence of the category of "homosexual" in Finnish society and culture. It is argued that while this process can be approached from the perspective of power/knowledge and political interests, the crucial point is the cultural baggage and (to shift the question into the field of the history of mentalities) the mental make-up of the people when "thinking gender".

Finally, it is suggested that whereas social categorization can be (and often is) approached from a Foucault-inspired perspective, it may be rewarding to take a closer look at the works of Antonio Gramsci as well, since he (and in his wake, the Birmingham School of Cultural Studies) was eager to theorize the role of culture in social processes and political struggles. In that context, Gramsci also drew attention to people's common-sense knowledge and everyday experiences as areas displaying a certain inertia and autonomy in relation to the learned discourse of experts and professionals.

Referenser

Anderson, Benedict, Imagined communities: reflexions on the origin and spread of nationalism, London 1983
Bech, Henning, When men meet: Homosexuality and modernity, Cambridge 1997
Chauncey, George, Gay New York: Gender, urban culture, and the making of the gay male world, 1890-1940, New York 1994
Hall, Stuart, "The toad in the garden: Thatcherism among the theorists", i Cary Nelson & Lawrence
Grossberg (red), Marxism and the interpretation of culture, London 1988
Liliequist, Jonas, "Peasants against nature: Crossing the boundaries between man and animal in seventeenth and eighteenth-century Sweden", Journal of the history of sexuality nr l (1991)
Liliequist, Jonas, "Tidelaget och hotet mot maskuliniteten - ett genmäle", Kulturella perspektiv, nr 2 (1993)
Liliequist, Jonas, "Staten och 'sodomiten': Tystnaden kring homosexuella handlingar i 1600- och 1700-talets Sverige", i Åsa Bergenheim och Lena Lennerhed (red), Seklernas sex: Bidrag till sexualitetens historia, Stockholm 1997
Löfgren, Orvar, "Mentalitetshistoria och kulturanalys", i Christian Kvium och Birgitte Wåhlin (red), Mentalitetsforändringer, Aarhus 1987
Löfström, Jan, "The social construction of homosexuality in Finnish society, from the late nineteenth century to the 1950's", opubl doktorsavhandling, Essex universitet, Sociologiska institutionen, 1994
Löfström, Jan, "Från hierarkisk 'likhet' till jämställd 'olikhet': Manlighet, kvinnlighet och sexualitet i Finland frän slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet", Bulletin Laboratorium för folk och kultur, vol 4:3 (1995) Kulturell och social kategorisering av 'de homosexuella' 531
Löfström, Jan, "Homosexualitet i den muntliga traditionen i det förindustriella Finland", Bulletin Laboratorium för folk och kultur, vol 6:2 (1997)
Löfström, Jan, "Sexuality and the performance of manliness: sketching the historical trajectory of a male fear", Ethnologia Scandinavia, vol 27 (1997)
Löfström, Jan, "The birth of the queen/the modern homosexual: historical explanations revisited"